Gammtackan

...såg igår när jag åkte hem från skogen en ensam trana...den berör å rör upp känslor å tankar men på ett positivt sätt!!
När pappa dog så åkte jag och min ena syster ut till ett kors där pappa brukar vända på sina löparrundor...vi skulle stanna till och plocka blommor i naturen för han älskade dessa vackra vildväxande blommor...när vi började närma oss Skeka korset så stod en ensam trana mitt på vägen...vi närmade oss sakta med bilen men den ville inte flytta på sig, vi stod en stund å sen lättade den å flög lågt över ett fält å stannade precis innan skogskanten på en liten kulle...vi kände båda två att de va en hälsning från pappa...när vi åkte tebax efter en halvtimmes tid i korset där vi både grät, skrattade å kom på roliga små saker som pappa alltid gjorde, han hade alltid glimten i ögat å hittade på små spratt...när vi åkte tebax så stod denna vackra trana kvar på kullen...när vi passerade denne så lättade den över fältet igen och försvann...sen dess så möter jag flera gånger under sommaren ensamtranor för de lever ju som  regel i par...men jag möter dessa å får en känsla av att pappa sänder en hälsning till mig...älskade å saknade lilla pappa...de e snart 12 år sedan men tiden läker inga sår, man lär sig bara att leva med den.........