...e de idag...vet inte vad de e som spökar men känner inte för något...ångesten sitter på lur...snart får jag mina pengar nerdragna till 60% å de går knappt runt här hemma som de e nu...tappat lusten för de mesta å de märks...imorn ska vi träffa sonen å min övriga familj....de borde kännas superkul men just nu så vill jag bara dra täcket över huvudet... känslorna blir verkligen dubbla när jag känner så här...jag vill verkligen träffa min son de e ju så sällan å samtidigt så känner jag att orken sitter under skosulorna för tillfället...inget funkar som jag vill att de ska göra...och de ligger mycket hos mig men jag e inte ensam eller de e väl de jag känner mig...jävligt ensam i mycket!.
Saker som för mig varit så självklara e inte de längre...känner en stor besvikelse över hur mitt liv har blivit, de jag trodde jag skulle få ut av mitt liv existerar inte...å de e ju mitt egna fel... jag söker ingen empati de e inte därför jag skriver de här...men så här känner jag å de e från hjärtat...hoppas ni får en bra helg!!<3