Gammtackan

...blir 94 år i år och har alltid varit en storvuxen man med stor pondus...de ringde och påtalade att han börjar tackla av mer och mer och sover mest hela tiden och har problem med hjärta och annat. Syrran och jag åkte till honom och när vi kom dit så va de som en chock...han har fallit ur så otroligt mycket sen sist jag träffade honom, vi har pratat en del i telefonen men han hör knappt vad man säger längre, morfar bor i Linde så de e ju inte varje dag man åker dit. Min fina morfar var som ett barn igår...han ville så gärna höra och förstå vad vi sa men syretillförseln till hjärnan e inte den bästa...han satt nästan i min famn å bara hade det gott, han tyckte de va så varmt och skönt å han somnade flera ggr, men han ville inte lägga sig...han satt så bra...blir så ledsen när jag ser hur han tynar bort mer och mer...jag vill inte inse att slutet närmar sig...men han har inte velat leva de senaste 3-4 åren så för hans del vore det en välmening om han fick sluta innan han bara blir till ett kolli, morfar har alltid tagit sig tid med oss...berättat många roliga händelser från hans barndom å vi har suttit storögda å tysta å bara lyssnat...sänder dig många tankar morfar...du var en man som både var vass å mjuk i ditt sätt att vara, jag kommer alltid att se dig från din mjuka sida, den sidan du visade oss barn...ska göra allt för att komma till dig snart igen...