Gammtackan

...kan jag väl lugnt skriva... nu står Henrik vid stationen i Ystad och sju v vandring från Kiruna e över för hans och Debbies del...drygt 1900 km har de gått...e så imponerad över deras vandring och har följt de på hans blogg som han uppdaterat under vandringen...

Mamsens tillstånd går lite upp å ner men idag har hon ätit själv och druckit lite vatten...igår fick jag försöka truga i henne både vatten å fast föda. mamsen och jag började jogga lite för några v sedan men idag fick jag sticka ut själv på en runda...sen tog jag en stilla promis med mamsen runt Skruvkulla och hon känns något piggare...John skulle hoppa in på Valla djursjukhus för att köpa något för hennes mage som e helt ur lag...ju fler jag pratar med desto nojjigare vlir jag, e bara en som jag pratat med där de "gått vägen" för hunden de andra har efter tid av kämpande fått ge upp och ta bort sin fyrbenta vän...så om någon av er som läser har något positivt att skriva om Anaplasma att de gått bra så SKRIV!!!!....Hon blir rädd för saker och reagerar väldigtr starkt på ljud vilket jag vet att de kan göra men de e så hemskt att se min stabila tjejja reagera så starkt som hon gör =(