Gammtackan

Mitt liv rakt upp och ner

Saknaden..

Publicerad 2009-05-14 12:13:57 i Allmänt,

...ja det e snart tio år sen min pappa dog, tio år sen...det e heeelt ofattbart...faaan börjar tjuta innan jag ens har hunnit börja skriva..shit...min pappa e ALLT vad en pappa står för...han fanns där å han va verkligen min idol som liten...han tränade mig i fotoboll, målvakt...eftersom han själv varit aktiv som det...jag spelade pingis så som pappa hade gjort på ganska hög nivå...ja...det va pappa å jag...min mamma har jag aldrig känt att jag har betytt något för henne...de va mina två yngre systrar som fick hennes uppmärksamhet...det e i sådana här lägen när jag mår skit som jag vill ringa till honom å bara få vräka ur mig min frustration över att inte va en helt fungerande människa...få en kram som bara han kunde ge...full av kärlek<3...man säger att tiden läker alla sår men det gör lika förbannat ont...tänker väl kanske inte på honom varje dag men ofta...jag har haft besök av honom vid flera tillfällen så jag vet ju att han finns i min närhet...men inte i fysisk form...den 27 juli på årsdagen så vill jag åka till pappas grav...bara få sitta där å känna det lugn som jag faktiskt gör när jag kommer dit...vi blir alltid påminda av något när vi sitter där..som svalorna som flyger nära graven när vi kommer dit...å svalorna va pappas vårtecken när han levde...tranor betyder oxxå mycket...min syrra Sussie å jag åkte för att lägga blommor vid ett ställe som pappa alltid sprang till...där mitt på vägen stod en trana själv..hon flyttade sig inte trots att vi åkte närmre å närmre..tillslut så lättade hon å flög precis ovanför backen till en liten kulle på åkern...vi for vidare å när vi kom tebax efter ca 30 min stod hon fortfarande kvar...lättar sedan å flyger över åkrarna....för inte så längesen på pappas brors begravning så satt jag å min familj i en bänkrad...ytterst satt ingen...det stod 6 psalmböcker med ryggarna uppåt...min son petar på mig flera gånger om att jag ska kika på psalmboken...när jag gör det så sitter en tår på halva boksidan...den sitter där under heeela akten...men den rinner sakta ner till kanten av boken å hänger där även när vi gick därifrån...pappa å hans bror va så otroligt lika både till sättet å utseendemässigt...tror pappa ville visa att han oxxå sörjde sin bror...




Du finns med mig vart jag än går älskade pappa

Kommentarer

Postat av: Micke

Publicerad 2009-05-14 13:26:36

Beklagar Sorgen... kramar om

(sträcker fram en lilja)



Betongblock till kamera ??? Va bär du runt på när du fotar egentligen ? :D



Kram

Postat av: Micke

Publicerad 2009-05-14 13:42:44

HAHAHAHA

Sorry, my bad... Börjar bli gammal vettu ;)

Postat av: linaa

Publicerad 2009-05-14 15:34:59

Oh Morfar min älskade morfar saknar han SÅ! Finns ingen människa som honom så varm o go och omtänksam. Han va helt fantastisk med oss. Alla sommrar i tomten vi hjälpte till i jorden, vattna, rensa och mös i hambocken(stavning?) drack saft och åt kakor och hade de underbart tillsammans! Saknaden är stor!<3

Postat av: mamma

Publicerad 2009-05-14 16:29:07

...näe du gumman så e det nog...ALLA som kom i hans väg gjorde han allt för...istället för att tänka på sig själv ibland...den tiden fick han aldrig =/

Postat av: synne

Publicerad 2009-05-14 16:36:42

Ja du Kicki dom finns alltid med oss.Jag testade två liter glass nu och för en stund glömdes smärtan av för nu är jag sprick färdig:)

Postat av: Kicki

Publicerad 2009-05-14 17:40:15

...då ska jag rusa ner till affären å köpa glass jag med!!!L

Postat av: linus

Publicerad 2009-05-14 20:03:26

saknar morfar<3

Postat av: linus

Publicerad 2009-05-14 20:03:45

saknar morfar<3

Postat av: Anonym

Publicerad 2009-05-14 22:33:28

ja du Linus det gör vi nog alla som fanns i hans närhet!!!laaav ju

Postat av: Yvonne Bojestig

Publicerad 2009-05-15 12:02:58

Hej Kicki! Vilka otroliga bilder!Skummade igenom texten om din pappa.Jag känner med dig.I sommar är det 17 år sen min pappa dog och 5 år sen mamma dog.

Det finns ingen som kan fylla platsen efter mina älskade föräldrar. Jag ska kolla bloggen mer noga efter att vi kommit hem från våran Göteborgsresa.

Vi ses på måndag.

/ Yvonne

Postat av: Kicki

Publicerad 2009-05-16 15:46:02

...visst e det ett stort tomrum som ingen kan fylla efter sina föräldrar...och det gör inte mindre ont när man vill berätta något eller ringa

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kicki

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela